I helgen var det vinterbröllop i Stockholm, så fint var det. Och de fick sin snö! Stockholmaren sin värmlänning och Sanny sin Karin. Så fina! Jag åt god bröllopstårta med choklad och dansade i massor! Folkdans och med purjolökar, allt tillsammans med goa gamla vänner.
Ja fint var det och bland de finaste var värmlandsvisan. När vi alla värmlänningar reste oss och sjöng med, av hela hjärtat. Då bultade det lite extra. Några skrattade åt det hela, men det var inte skämt, det var högst allvarligt. =)
Ack, Värmland, du sköna, du härliga land, du krona bland Svea rikes länder!
Och komme jag än mitt i det förlovade land, till Värmland jag ändå återvänder.
Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö.
Och komme jag än mitt i det förlovade land, till Värmland jag ändå återvänder.
Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö.
Om en gång ifrån Värmland jag tager mig en man, så vet jag att aldrig jag mig ångrar.
Grattis Karin! Du har fått din värmlänning!
 |
| Och jag med |
Det var ett riktigt fint bröllop! Och SÅ roligt att träffa alla kaggisar igen!:-) (Och vad det gäller värmlandsvisan- jag är helt med dig! ;-))
SvaraRaderaTack Agnes! =) Fint att du också tycker om den. KRAM!!
SvaraRadera