Det pirrar i hela kroppen. Tappar tid och rum. Är här och nu. Närvaro. Frihet. Finnas. Leva. Ta plats. Röra sig. Hjärtat bultar. Det kanske inte är perfekt. Det kanske är fel i steg och teknik. Men det känns så bra i hela kroppen, i hela mig. Och jag hade glömt. Men upptäckte det igen i lördags. Dansen! Låt mig aldrig glömma. Och påminn mig igen och igen om jag skulle.. För det finns något särskilt i dansen. Det är bara så.
Åh, jag vill också dansa!! Det är något speciellt. Det är en sak som är säker... :)
SvaraRadera