Konstnärssjäl..

Pratade om ett begrepp igår, om att vissa människor kanske är så kallade "konstnärssjälar" och vissa inte. Kan det vara så? Funkar människor olika? För endel sitter känslorna utanpå. Och allt strömmar bara in eller ut. Hjärtat älskar och bultar tills det går sönder. Ögonen ser in, rakt in. Magen bubblar av längtan, fniss, väntan, undran. Och allt är nu. Andra kan hålla det mer på insidan. Kan sortera. Kan ha gränser och sätta stopp. Kan det vara så att vi helt enkelt är olika? Och kanske vi alla är konstnärssjälar? Kanske vi alla går runt och sprängs, älskar, bubblar, undrar, fast på olika sätt? Vad vet jag? Hm..

I veckan var det ett födelsedagsbarn i Värmland. Och det gick inte att ringa och säga Grattis 

Så vi fick skicka ett kort! Till och med göra ett eget! Det var bra för min konstnärssjäl! 

Var rädd om dig. Du lilla konstnärssjäl. Du bär på något vackert. 
Dansa lilla konstnärssjäl, lev och njut som bara Du kan. 

Älska lilla konstnärssjäl, älska hela vägen, men stanna upp ibland. 
Tänk. Se hela bilden. Den värld Du lever i. 
Se lilla konstnärssjäl, se dig omkring. Du som har så mycket i din hand. 

Ingen ska få ta det, det är ditt, till dig givet. Le och lev kära Du. Kära kära.

KRAM