Det är så fint att se dig nu. Lugnet och glädjen. Bitarna som hamnat på plats. Det är lätt att glömma och ta för självklart. För något år sedan skulle jag aldrig tro det. Men nu sitter vi här på uteservering och äter middag. Nu mår du bättre i själen och kroppen, cancern på avstånd. Det är skönt. Tack!
Du skriver alltid så fint Jennie!
SvaraRaderaOch jag är så glad att se din mamma! Hon ser så glad ut!:)
Tack Agnes! =) Ja med (glad att se henne). =) KRAM
Radera