Gud finns överallt

I söndags var jag på Gudstjänst i en syrisk ortodox kyrka i Stockholm. Det är häftigt att kliva in en kyrka där allt är främmande och samtidigt så bekant. Språket, kläderna, rörelserna, sångerna, kulturen allt är annorlunda. Och lockelsen finns att se på det med främmande och frågande ögon. Så börjar jag be med i bönerna, lyssna och se det som händer. Så förundras jag över allt det vackra och respektfulla. Så möts vi efteråt öga mot öga, den ståtlige och respektingivande prästen och jag. ”Vad betyder församlingen för dig?” frågar jag. Han svarar snabbt och självklart medan hans röstläge förändras: ”Församlingen är mitt allt, mitt hjärta, de är mina käraste, mina barn, jag vill och måste tjäna dem… ” Orden går rätt in och är så bekanta, mina ögon tåras. Mot slutet av intervjun tar jag mod till mig och frågar om jag får be för prästen. Han tackar ja och ger mig ett visitkort med guldkant så jag vet hans namn och kan fortsätta be för honom varje dag. Jag börjar be högt lite trevande medan tolken översätter ord för ord. Vi ber tillsammans. När jag avslutar kikar jag försiktigt upp mot honom och då är det hans ögon som tåras. Här möts vi. Här finns inga gränser som hindrar. Här är inget främmande. Här är Gud.

Skynket dras bort framför altaret

Altaret

..där Guds ande är, där är frihet. 

(2 Kor 3:17)

Gud för dig är allting klart

Har gjort lite sommar pastorspraktik i veckan. Hälsade på en i församlingen i hennes otroligt vackra sommarstuga och trädgård. Fullt av blommor, grönsaker och bär. Fantastiskt! Min dröm, jag längtar. Hoppas på en trädgård en dag. Vi fikade också så klart. Samtalar om livets mörker och skörhet, men även om hoppet i Gud som bär.  "Kan vi inte sjung Psalm 217? Den har jag levt med de senaste året.." Jo de kan vi. Vi sjunger alla tre så gott de går. Med vinden och fågelsången som ackompanjemang. Texten går rätt in och beskriver. Vill att den aldrig ska ta slut.

Gud för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart. 

Mörkret är ej mörkt för dig och i dunkelt ser du mig.

Läk mitt öga, att jag ser hur du är i allt som sker.

Där jag bäst behöver dig är du allra närmast mig.

När min tanke, tvivelstrött, obetvingligt motstånd mött

och ej mera mäktar strid- inneslut den i din frid. 

All din nåd är öppen famn och ditt namn en ljuvlig hamn.

.... (Ps 217)

Min fina Mamma!

Det är så fint att se dig nu. Lugnet och glädjen. Bitarna som hamnat på plats. Det är lätt att glömma och ta för självklart. För något år sedan skulle jag aldrig tro det. Men nu sitter vi här på uteservering och äter middag. Nu mår du bättre i själen och kroppen, cancern på avstånd. Det är skönt. Tack!

Annars har vi haft fina dagar i Värmland med familj och släkt. 
Nu tillbaka hemma hemma i igen, det är härligt. 
Borta bra men hemma bäst.

Fjäriln vingad syns på Lene Haga

Har varit i Värmland nu några dagar. I Lene hos Eriks morfar. Det är speciellt att vara här ute. Tempot saktar ner. Kokkaffet väntar på spisen. Solen stiger. Rune ler och berättar sina historier. Och han vågar tala om det där ingen annan talar om. Med ord som bottnar:  " Du är självlärd. Du har fått reda dig själv du när din mamman varit dålig." Ja. Att något så enkelt kan ge så mycket. Tack för orden och tack för att få vara på en plats där bara naturen och livet talar. De tycker jag om! Det ger mig lugn och ro. Tack.

Så lyckades jag fånga en fjäril på bild! Vackert.

En Bellman klassiker på de:

Gunga med mig- Thailand!

Receptet för en bra semester: att vara tillsammans med någon man tycker om, att vara ärlig, lyssna inåt och utåt. Att de är okej att vara lite ny och osäker. Gunga lite grann.

BANGKOK

"It's bussie there" som 19 åriga Watt från hotellet på Koh Kood sa och skakade på huvudet när vi pratade om Bangkok. Ja det var "bussie" men kul också med shopping i alla former. Afternoon tea på hotellet. Båtfärd till nattmarknad på andra sidan floden. Och världens största frukostbuffé.

KOH KOOD

Han skakade på huvudet och sa: "I like it here, it's nice and calm." Ja Koh Kood var verkligen lugnt och skönt, som ett litet paradis. Tyst tyst och mörk mörk på kvällarna, bara syrsor som spelar i djungeln. På dagarna blå himmel, sol och klarturkost vatten. Lite liv ibland med barn som sprang omkring här och där, söta (för de mesta).  

Vi sitter på bryggan på Koh Kood och får en liten prat stund med Watt medan vi väntar. Han passar på att fråga de där frågorna som de flesta tonåringarna oberoende plats på jorden vill ställa. Hur träffades ni? Hur länge har ni varit gifta? Vad tycker ni om hos varandra? Vi svarar så gott vi kan. Så kommer båten till Koh Chang och vi önskar Watt lycka till med framtid och kärlek.

KOH CHANG

Åker speed boat. Jag är överlycklig över att vara på havet och Erik livrädd. På Koh Chang blir man uppassad så de känns konstigt. Får massage och bodyscrub. Lyxigt. Bröllop på stranden och bruden vandrar genom solstolarna. Inte ett bröllop utan en tår i min ögonvrå, gäller även i Thailand. Högläser avsnitt ur boken "En man som heter Ove" och skrattar så tårarna rinner. Hyr vespa och åker upp och ner för branta backar. Djungel och berg.

..gungar lite grann!

Längtar..

Allltså, jag och Erik har unnat oss något. Vi ska åka iväg på en resa, en lång solig och skön resa. Till Thailand. Och samtidigt skäms jag lite grann. Får man de? Får man unna sig? Blandade känslor. Men nu snart bär de av i alla fall. En välbehövlig semester. Det har varit mycket det senaste året på olika sätt. Och det ska bli så skönt att få tänka på oss lite grann. Inte ha någon vardag eller annat som pickar. Det ska bli så skönt att byta miljö och se annat. Ja jag åker till Thailand snart och jag längtar! Jag och min mycket fina man som jag älskar. Wow! Att jag får ha det så bra. Livet har verkligen sina växlingar och perioder. Ibland är det riktigt mörkt, mer ständigt grått och sen så kommer ljuset och hoppet och bara strålar. Tack.

Dit inga vägar byggts

I Jul var vi hemma i Värmland, vi reste runt som jojoar mellan olika platser. Två mil hit tre mil dit. Fram och tillbaka. Men så fick vi träffa dom vi ville träffa. Krama dom vi ville krama. Prata och lyssna. Nu är jag hemma igen i Jönköping. Så skönt. Imorgon börjar skola och vardag igen. Böcker och köttfärsås. Vardag och längtan. Jag längtar dit stegen tar slut. Dit ingen annan gått och inga vägar byggts. Dit markerna är orörda, oförstörda. Det ligger där väntar och bultar. En längtan som visar på ett hopp och en tro på framtiden. Jag längtar!

Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: 
välgång, inte olycka. Jag skall ge er 
en framtid och ett hopp.

(Jes 29:11)

Colors

Naturen är full av färger nu och jag fascineras. Tänk att färgerna överraskar lika mycket varje år. Mitt i mörkret och grådasket lyser löven med oväntat klara nyanser. Gult, grönt, rött i löven och mörka brunsvarta grenar. Den blåa himlen. Som sommaren fast på ett annat sätt. Och så Laleh som sjunger med barnen på tv, om färgerna. Livet är fyllt av färger! Av alla slag. Mörka och ljusa.  Just because it’s black in the dark. Doesn’t mean there’s no color.